Ett högaktuellt ämne behandlades vid Skånes Journalistseniorers lunchmöte den 19 januari 2022: läget i Ryssland och Ukraina. Gäst var Kalle Kniivilä, journalist på Sydsvenskan och författare till fem böcker om Ryssland och Sovjet. Han har dessutom ett förflutet som korrespondent i Moskva samt som pressattaché i Moskva och Kiev.

Hans sammanfattande bild är att den ryska ledningen troligen inte vill ha en ökad militär konflikt kring Ukraina:

  • Men utan Ukraina kan självbilden av Ryssland som en stormakt inte upprätthållas och genom propaganda ska den ryska befolkningen övertygas om att deras land är hotat. Det pågående vapenskramlet blir samtidigt att sätt att tvinga USA och Nato till förhandlingar utifrån orimliga krav och kanske uppnå eftergifter.

Kalle Kniivilä beskriver Vladimir Putins maktövertagande år 2000 som en vändpunkt i Rysslands moderna historia:

  • Den tidigare presidenten Jeltsin utsåg honom till sin efterträdare, utan att det genomfördes något val.

Inledningsvis var Putin populär i och med perioden sammanföll med att den ekonomiska tillväxten var snabb, tack vare stigande gas- och oljepriser.

  • Han gav även bilden av att demokrati är lika med kaos och att det krävdes ett striktare styre för att uppnå ordning och utveckling, konstaterar Kalle Kniivilä. Då accepterades också sådant som att staten tog över fristående tv-kanaler.

Men kring parlamentsvalet 2011 och presidentvalet 2012, som präglades av fusk, uppstod stora protester, framför allt bland storstadsbefolkningen, och repressionen tilltog. Då blev Sovjetnostalgi ett viktigt propagandainslag och stämplingen av alla oppositionella som utländska agenter inleddes.

Den mest kände oppositionspolitikern är Aleksej Navalnyj som sommaren 2020 utsattes för mordförsök genom förgiftning men räddades efter vård i utlandet. När han för ett år sedan valde att återvända till Ryssland fängslades han direkt.

  • Navalnyj måste stoppas eftersom han visat att det finns alternativa politiska möjligheter, med fria val, fria medier och oberoende rättssystem, och byggt upp en organisation, påpekar Kalle Kniivilä, vars senaste bok handlar om just Navalnyj.

Men Navalnyj kan trots allt få ut information via sociala medier och den internationella uppmärksamheten kan rädda honom från nya förgiftningar.

Kalle Kniivilä befarar att Navalnyj blir kvar i fängelse så länge Putin sitter vid makten, det vill säga till 2036. Egentligen skulle Putin inte kunna komma tillbaka som president efter att han 2008 suttit två mandatperioder, och sedan bytte post med premiärminister Medvedev, men genom ändringar i grundlagen och manipulation av mandatperioderna kunde han börja om.

Kalle Kniivilä konstaterar att det är svårt att avgöra hur stort stöd Putin har i den ryska befolkningen:

  • Det finns inte några oberoende opinionsinstitut och svaren avgörs av hur frågorna ställs.

Kalle Kniivilä ombads också ge ett omdöme om svenska mediers Rysslandsbevakning:

  • Den är ganska bra i public service och DN, men det förekommer mycket tyckande och det finns brister vad gäller bakgrundskunskaper och nyanser.

Text: Lars Johansson
Foto: Göran Martelius och Marianne Rosén