Syskonen Folke Schimanski och Vera Oredsson har inte haft någon kontakt på omkring 60 år men nu har han skrivit en bok om henne: Veras resa, min syster nationalsocialisten.

Den 4 juni 2024 gästade han Skånes Journalistseniorer och mötet på Rådhuskällaren lockade drygt 30 medlemmar.

– Det jag nu skrivit är något av en ”motbok” till Veras självbiografi, förklarar Folke Schimanski, som under sin yrkesaktiva period bland annat varit radioproducent men också skrivit flera böcker.

Syskonen växte upp i Berlin med en tysk far och en svensk mor. Fadern var ingenjör men även aktiv i SA, nazisternas stormtrupper.

Vera som föddes 1928 blev illa behandlad av fadern och fann en fristad i BDM, de tyska nazisternas organisation för flickor, där hon tillbringade mycket tid och fick ideal som hon sedan varit trogen. Brodern, född 1936, var däremot för ung för att dras in i nazikretsarna.

I april 1945 kom de båda tillsammans med sin mor till Sverige med hjälp av de vita bussarna.

– Min syster kände då att hon svikit sitt älskade Tredje rike och ville inte ta av sin hakkorsbindel, berättar Folke Schimanski.

Vera sökte sig till likasinnade i Sverige och 1950 gifte hon sig med den 25 år äldre Sven Olov Lindholm, som från 1930-talet var en av de mest framträdande nazisterna i Sverige, bland annat som ledare för Svensk socialistisk samling.

Folke hade i ungdomen ett kortvarigt svärmeri för högerextremism men drogs sedan åt vänsterkretsar och har varit aktiv socialdemokrat.

Efter drygt tio års äktenskap skildes Vera och Sven Olof Lindholm och 1962 gifte hon sig med Göran Assar Oredsson, ledare för Nordiska rikspartiet, samtidigt som hon själv blev partisekreterare. Senare övertog hon ordförandeposten under en period och efter partiets nedläggning har hon blivit hedersmedlem i Nordiska motståndsrörelsen.

Flera gånger under senare år har Vera Oredsson åtalats för hets mot folkgrupp men friats i domstolarna.

– Där kommer hon med bortförklaringar och tar inte ansvar för vad hon gjort och för sina häpnadsväckande uttalanden, konstaterar Folke Schimanski.

Syskonen har alltså inte haft någon kontakt sedan 1960-talet.

– Vi gled successivt isär och jag har bara följt henne på avstånd, säger Folke Schimanski. Jag kan inte känna sympati för henne bara för att hon är min syster, men kan möjligen ha lite dåligt samvete för att jag inte försökt påverka henne.

Text: Lars Johansson

Foto: Jari Markkanen

Längst till vänster: Per Nilsson och Birgitta Mattisson. På vänster sida av bordet: Karin Ärlemyr, Stig Engzell och Lena Hansson Varhegyi. Till höger: Lars Johansson, Christina Gustafson, Eva Martelius och Boel Andersson.

Drygt 30 medlemmar deltog i mötet.

Folke Schimanski, ordförande Åke Pettersson och Jens Bagge, som är släkt med Folke och nu träffade för första gången.

Göran Lindén, Ingela Wärle och Karsten Bringmark.

Birgitta Piper, Lars Johansson och Håkan Jacobsson lyssnar på Folke Schimanski.