När journalisten och författaren Kalle Kniivilä gästade Skånes Journalistseniorer i januari 2022 hade han fel, när han liksom många andra trodde att Ryssland inte skulle starta ett fullskaligt krig mot Ukraina. Nu hoppas han ha fel på nytt.
– Jag tror att det kommer att ta lång tid innan kriget är slut, men hoppas att jag har fel, förklarade han vid medlemsmötet på Rådhuskällaren den 12 april.
Kalle Kniivilä, som är reporter på Sydsvenskan, har tidigare varit korrespondent i Moskva men även pressråd i Moskva och Kiev. Han har skrivit fem böcker om Sovjet och Ryssland och är nu aktuell med Landet som vaknade – berättelser från Ukraina.
Boken bygger bland annat på intervjuer han gjorde i höstas på fotbollsstadion i staden Lviv i västra Ukraina. Arenan, som byggdes till fotbolls-EM 2012, fungerar nu som boende för ukrainska internflyktingar från södra och östra delarna av landet.
– Boken handlar om vanliga människors öden och blir samtidigt en sorts historieskrivning från tiden efter Sovjets sönderfall för drygt 30 år sedan, säger Kalle Kniivilä.
Han urskiljer en rad vändpunkter i Ukrainas utveckling under den här perioden, där det blev tydligt att landet inte skulle bli som Ryssland trots liknande förutsättningar. Den första kom 1993 då jämförbara konflikter mellan president och parlament uppstod i Ryssland och Ukraina:
– I Ryssland använde president Jeltsin vapenmakt mot parlamentet och genomdrev en grundlagsändring som stärkte hans makt – första steget mot dagens envälde. Men i Ukraina blev det inget våld utan nyval, där sittande makthavare röstades bort, något som sedan skett gång på gång.
Nästa vändpunkt daterar han till 2004 och den orangea revolutionen då folkliga missnöjesyttringar på grund av valfusk tvingade fram att andra omgången av presidentvalet gjordes om.
– Efter tydlig påverkan från Ryssland vann först Viktor Janukovytj, som Putin ville ha, men omvalet vanns av den mer västinriktade Viktor Jusjtjenko, förklarar Kalle Kniivilä.
Ytterligare en vändpunkt kom 2014, då Janukovytj trots allt valts till president, efter löften om närmande till väst.
– Men efter påtryckningar från Putin skrev han aldrig under associationsavtalet med EU, konstaterar Kalle Kniivilä.
Det ledde till omfattande och långvariga protestaktioner, kända som Majdanrevolten, och parlamentet avsatte till slut Janukovytj som försvann till Ryssland.
Ännu en vändpunkt var presidentvalet 2019 då skådespelaren Volodymyr Zelenskyj trädde till.
– Han var ryskspråkig och sågs av många som Moskvas nickedocka eller populist, men han hade inte varit inblandad i korruptionsaffärer och har sedan verkligen vuxit, säger Kalle Kniivilä.
Han konstaterar också att den ryssvänliga identitet som funnits i delar av ukrainska samhället undergrävts genom kriget:
– Den nationella identiteten handlar heller inte om språket och inom den ukrainska krigsmakten talas faktiskt till stora delar ryska.
Text: Lars Johansson
Foto: Jari Markkanen