Talibanerna blir kvar vid makten i Afghanistan under överskådlig tid.
Den bedömningen gör Anders Fänge, som följt utvecklingen i landet under flera årtionden, bland annat som chef för Svensk Afghanistankommitténs verksamhet på plats, men även som journalist. Den 29 mars 2023 gästade han Skånes Journalistseniorers årsmöte som lockade cirka 35 medlemmar till Rådhuskällaren i Malmö.
– Det finns ingen inhemsk eller utländsk makt som är stark nog att utmana styret, och oavsett vilken fraktion inom talibanerna som kommer att dominera så handlar det om mycket konservativ islam, säger Anders Fänge.
Samtidigt påpekar han att det även är folkliga pashtunska föreställningar som präglar talibanrörelsen:
– Det är därifrån förbudet mot flickors skolgång kommer – det har inte något med islam att göra.
Under det första talibanstyret, 1996-2001, deltog Anders Fänge ofta i förhandlingar med lokala ledare för att Afghanistankommittén skulle kunna få igång skolor och hälsovård.
– Visst fanns det riktigt otrevliga typer, men de flesta lokala ledare var pragmatiska och kompromissvilliga, förklarar han.
Han konstaterar att Afghanistan genom sitt geografiska läge varit intressant för olika stormakter sedan århundraden, såväl militärt som kulturellt. I början av 1800-talet hade Napoleon planer på att den vägen angripa det brittiska väldet i Indien, i allians med Tsar-Ryssland, och senare under seklet försökte britterna vid två tillfällen erövra landet.
Under perioden mellan världskrigen riktade Tyskland intresse mot Afghanistan och efter andra världskriget har först Sovjet och sedan USA invaderat.
– En röd tråd i landets utveckling har varit den starka motsättningen mellan centralmakten som velat modernisera och den traditionellt och religiöst präglade landsbygden, säger Anders Fänge.
Samtidigt har staten haft svårt att ta kontroll över det egna territoriet i och med att jordbruket, som 70 procent av befolkningen livnär sig på, präglas av självhushåll och ger låga skatteintäkter.
– På 1980-talet betalades 80 procent av de offentliga utgifterna av Sovjet, efter ockupationen 1979, och 2001-2021, sedan USA och dess allierade invaderat, uppstod en motsvarande situation, berättar Anders Fänge.
Han anser att USA-alliansen gjorde stora misstag under de första åren efter invasionen 2001:
– Talibanstyret föll snabbt men sedan inriktade sig USA på Irak och allierade sig med de gamla krigsherrarna i Afghanistan, något som innebar att landet kom att präglas av korruption och maktmissbruk. Det beredde sedan väg för talibanerna i och med att folket ville ha lag och ordning.
Han pekar på att allt utvecklingsbistånd, som kan bygga samhällsstrukturer, upphört efter talibanstyrets återkomst och nu bedrivs enbart humanitärt bistånd, till stor del akut mathjälp. Ungefär hälften av befolkningen på 40 miljoner lider mer eller mindre av hunger.
– Eftersom bankerna vägrar samarbeta med Afghanistan klaras hjälpen nu genom att FN flyger in pallar med dollar, berättar Anders Fänge.
Anders Fänge har även haft uppdrag för FN, Rädda Barnen och Röda Korset i olika länder, bland annat i Afrika och Mellanöstern:
– Men jag kom alltid tillbaka till Afghanistan, till stor del del beroende på invånarnas gästfrihet och vänlighet, innan jag 2011 återvände till Sverige efter 30 år utomlands.
Numera sitter han i Svenska Afghanistankommitténs styrelse samtidigt som han skriver och föreläser om landet.
Efter Anders Fänges föredrag hölls årsmötesförhandlingar som klarades av på 20 minuter. Ingrid Wall är ny i styrelsen, efter Per Engström, och Marianne Rosén efterträder Peter Palmkvist i valberedningen. På övriga poster blev det omval och några ytterligare större ärenden fanns inte att behandla.
Text: Lars Johansson
Foto: Jari Markkanen