Möten 2012

Sportdykaren som blev spion

Gunnar Ekberg, den före detta IB-spionen, berättade om sina tio år under täckmantel när Skånes Journalistseniorer onsdagen den 16 januari höll sitt första möte för året, på restaurang La Couronne i Malmö. Intresset för mötet var stort – med över 40 deltagare blev det nytt rekord för föreningens verksamhet.

Ekbergs spännande föredrag lockade både till skratt och utrop. Hans smått osannolika historia började när han som 19-årig sportdykare fångade den militära underrättelsetjänstens intresse när han och en kompis hittade vraket av en rysk spiontrålare utanför Falsterbo.
Efter att några år ha jobbat som mullvad inom den svenska extrema vänstern ”befordrades” han av samma vänster till att arbeta som kontaktman med ännu extremare och mer våldsinriktade rörelser i Mellanöstern.
När Ekberg efter tio år hoppade av från det farliga uppdraget att jobba under täckmantel inom palestinska terroristorganisationer, hade han ett pris på sitt huvud.
– De ville döda mig men de fick aldrig tag på mig, konstaterade han lakoniskt under föredraget.

Foto: Tore Rystedt

---

Årsmöte med prisad Malmöfotograf

När journalistseniorerna i Skåne höll sitt årsmöte den 21 mars omvaldes Jan Hjert till ordf. Ny ordinarie i styrelsen blev Tuve Bergman som utsågs till vice ordförande.

Övriga i styrelsen är Hans Widing, sekreterare, Tore Rystedt, kassör och Birgitta Wahlgren. Suppleanter är Rode Möller, Ulla Stenfeldt och Göran Martelius (ny i styrelsen).

I samband med årsmötet berättade fotografen Torbjörn Andersson i bilder om sitt yrkesliv. Tre gånger har hans bilder utsetts till Årets bild och han har jobbat i många länder. Hans foton från Himmelska friden torg 1989 och grymma bilder från Balkan under 1990-talet griper tag i åskådarna. Torbjörn har fotograferat ett delvis försvinnande Malmö i boken ”Malmö ett dokument” med tusen bilder och med text av Per Svensson.

---

Nostalgier på Bakken

Tjugoen medlemmar i Skånes Journalistseniorer tog chansen att åka med på utflykten till nöjesfältet Bakken fredagen den 20 april.
– Det är säkert tjugo år sedan jag var här och nu ska det bli spännande att se hur Bakken ser ut i dag, var den återkommande kommentaren bland seniorerna.

Bakken räknas som ett av världens äldsta nöjesfält, kanske det äldsta, med anor flera hundra år tillbaka i tiden. Historien började med en sjuk flicka, Kristin, som på 1500-talet hittade en källa i skogen och blev frisk av källans vatten. Källan låg i Dyrehavsbakken norr om Köpenhamn och ryktet om den spreds vidare. Folk började åka ut dit och Bakken blev en samlingspunkt.

Teltholder Jørn Sigurdsen, som guidade gruppen runt på Bakken, har sin egen teori om den sjuka Kristin.
– Det var inte så konstigt att hon blev kurerad när hon äntligen fick smaka friskt källvatten. Vid den här tiden var vattnet som medborgarna fick att dricka inne Köpenhamn en illaluktande brun sörja.

Jørn Sigurdsen berättade medryckande om Bakkens utveckling genom åren. Från början var Dyrehavsbakken kunglig jaktmark men när en av kungarna blev stångad av en hjort och avled av skadorna minskade det kungliga intresset och marken blev tillgänglig för vanligt folk.
De första riktiga nöjesattraktionerna började dyka upp mot slutet 1700-talet när utländska artister började hitta fram till Bakken. Under 1800-talet blev nöjesparken etablerad i köpehamnarnas sinnen och under 1900-talet uppträdde skandinaviska storheter som Dirch Passer och Povel Ramel på Bakkens scengolv.

I dag har Bakken svårigheter att utvecklas. Danska staten äger nöjesfältet och naturhänsyn gör att man är hårt bunden till den existerande ytan. Till årets säsong ville man bygga ut en ny attraktion men för att göra det tvingades man gräva sig ner i marken för att inte bryta mot reglerna att inga av attraktionerna på Bakken får vara högre än de omgivande träden.

Deltagarna i utflykten fick en behaglig dag med en god lunch och intressant information. En femkamp stod också på programmet med bl a skytte, bangolf och ildkuglen som ingående grenar. Förstapriset, en åktur i den gamla Berg och Dalbanan, mottogs med entusiasm av segrarna. Det är tveksamt om personalen vid banan någonsin har sett så ivriga seniorer äntra vagnarna. Alla kunde lämna Bakken i god form.

Text: Tuve Bergman Foto: Göran Martelius

(Bilderna från Bakken är återvunna från Wayback Machine, antagligen anledningen till att de är så små.)

 

 

 

 

---

Slottsparken som blev pansarfält

Skånes Journalistseniorers studieresa till Hovdala slott vid Finjasjön blev en fantasieggande resa genom seklerna.

På slottet härskade släkten Ehrenborg under 300 år, från de gyllene åren på 1600- och 1700-talen till 1980-talet.

Under sin storhetstid var Hovdala en plats med sjudande aktivitet. Några tusen människor var beroende av slottet för sin utkomst.
Intendent Jens Olsson vid Hovdala, som numera är ett museum, guidade 25 vetgiriga seniorer genom slottet.
Resan började i tjänstefolkets nedre regioner där tjänare med olika uppgifter trängdes med varandra.
– På vintern var det en fördel att vara många i samma rum. När ni känner svalkan en varm försommardag som i dag, kan ni lätt föreställa er kylan som härskade under vintermånaderna bakom de här tjocka stenmurarna.

Jens Olsson berättade engagerat om slottets historia – om den högadliga danska ätten Grubbe som styrde slottet under 1500-talet och om Jens Mikkelson som tjänat så goda pengar på affärer att han kunde köpa slottet vid mitten av 1600-talet.
– Han var en mycket företagsam man, berättade Jens Olsson. Under hans ledning inleddes Hovdalas storhetstid trots att han tog över när danskar och svenska slogs om kontrollen över Skåne.

När svenskarna dominerade Skåne bytte Jens Mikkelson sida och blev svensken Jöns Mickelson.
Men danskarna fick sin hämnd.

När en dansk armé fick fri lejd från Kristianstad till utskeppningshamnen i Helsingborg brände man på vägen ner Hovdala slott. Jöns Mickelson lyckades dock fly och sedan danskarna gett sig av återvände han för att inom några år bygga upp Hovdala på nytt. Han adlades senare av den svenske kungen under namnet Jöns Ehrenborg.
Ätten stannade på slottet ända till 1980-talet.

Men då hade slott och mark expropierats av svenska staten, som lät göra området kring Hovdala till skjut- och övningsfält för pansarregementet i Hässleholm.
– Det måste ha varit märkligt för syskonen Ehrenborg att sitta här i de fina salongerna och titta ut på stridsvagnarna som gjorde stora hål i deras gamla park när det kom susande, konstaterade Jens Olsson.

Besöket blev en spännande historielektion och en studie i de enorma skillnaderna mellan tjänstehjon och herrskapsfolk i det svenska samhället bara för ett hundratal år sedan.
Ekplankorna utanför herrskapets forna matsal vittnar ännu om skillnaderna.
Här väntade serveringspersonalen på att dörren skulle öppnas så att de kunde lämna över de tunga matterrinerna.
Tjänarna stod på samma plats i så många hundra år att deras träskor gjorde tydliga fördjupningar i plankorna.

Text: Tuve Bergman

---

Göteborg tur och retur

Många goda skratt förlängde livet för Skåneseniorernas bussresenärer från Malmö till Göteborg.
Galenskaparnas och After Shaves jubileumsrevy var full av kära återseenden, delvis borttappade sketcher, galna upptåg och något nyskrivet.
– Så skönt att få skratta ut ordentligt, var de flesta av seniorernas kommentar efter föreställningen.

Riktiga godbitar som fortfarande håller hög klass är Per Frisells sketch med mannen som har skaffat husvagn och gänget i TVs debattsoffa som är överens om allting. Claes Erikssons kluriga monologer band samman de trettio åren genom föreställningens olika delar och tempot var högt uppdrivet.

Jubileumsrevyn på Lorensberg såg Skåneseniorerna tillsammans med Göteborgs journalistseniorer med ordförande Tore Ljungberg i spetsen. Efter revyn blandades grupperna vid en gemensam middag på Hotell Rubinen.

På söndagen dagen därpå träffades grupperna för ett besök vid Göteborgs Universeum som bl a innehåller ett stort akvarium, nordiska naturmiljöer, tropisk regnskogsmiljö och en dinosarieavdelning.

Till våren finns det planer för en göteborgsk visit i skånsk miljö som ett led i det utökade utbytet mellan de två seniorföreningarna.

Göteborgsresan uppskattades av Skåneseniorerna vars ordförande Jan Hjerth under söndagseftermiddagens hemresa fick beröm för ett fint researrangemang.

Text: Tuve Bergman

 

 

 

---

Kåge Gimtell drog storpublik

Skånes Journalistseniorer inledde höstsäsongen 2012 på restaurang Översten i Malmö med att dra rekordpublik till sin nya möteslokal, 26 våningar ovan mark.  Helt säkert var det inbjudne tv-producenten och regissören Kåge Gimtell som lockade till en trevlig eftermiddag tillsammans med seniorkolleger.

37 deltagare kom till Översten för att inta en lagom kycklinglunch med alla tillbehör och lyssna till vad Kåge Gimtell hade att berätta om sina år, 1960-1998, vid televisionen i Malmö. Självklart blev det också några ord om hans liv som spårvagnsförare i Stockholm på linjen Norrmalmstorg-Djurgården.

Egentligen var det inte tv som lockade den unge Kåge Gimtell. Han gjorde upprepade försök att komma in på Dramatens elevskola, men fick avstå; dock kom han fram till det tredje och avgörande provet, men där blev det stopp.

I stället blev det Koblancks teaterskola, men vägen gick i alla fall till televisionen. Kåge Gimtell är känd för att ha satt Malmö-tv både på Sverige- och Europakartan med inte minst sina Melodifestivalprogram.

Stockholmsdominansen inom televisionen fick också sin belysning i Kåge Gimtells framträdande på Översten inför sin hängivet lyssnande seniorskara.

Avstampet denna 20 septemberdag lovar gott inför höstens öden och äventyr med Skånes Journalistseniorer. Receptet är att ”vi gör det tillsammans…”

Kåge Gimtell avtackades med en flaska rödvin av gott märke och hans bok ”Kameran går” såldes med framgång.

Text: Jan Hjerth  Foto: Göran Martelius och Tore Rystedt

 

 

 

---

Seniorvisning på Malmö rådhus

Malmö rådhus har en gammal och fascinerande historia. Delar av det hus som i dag är i bruk byggdes redan 1546 men så sent som på 1960-talet upptäcktes ett stort medeltida rum som numera används för utställningar, banketter och ibland schacktävlingar.

Det berättade Malmös fullmäktigeordförande Kent Andersson när han guidade 25 medlemmar i guidade Skånes Journalistseniorer i rådhuset den 24 oktober.

Kent Andersson visade upp en imponerande kunskap om rådhuset och Malmös historia.

Malmö nämndes för första gången i de gamla annalerna år 1170 under namnen Malmöghe eller Malmhaugar.

Men det dröjde till 1437 innan Malmö fick ett stadsvapen av unionskungen Erik av Pommern.

Under 1500-talet utvecklades Malmö till den tredje största staden i Norden, vilket förklarar varför stadens styrande hade råd att bygga det nya rådhuset.

Kent Andersson visade runt i de vackra salarna med den smakfulla Knutssalen som den mest imposanta.

Dåtidens kändisarkitekt Helgo Zettervall ansvarade för rådhusets ombyggnad på 1860-talet. Han var inspirerad av fransk-klassismen och Knutsalen har starka inslag av salarna i slottet i Versailles.

Även här dröjer sig historien kvar. Knutsgillet har enligt ett avtal från medeltiden rätt att använda salen vid sina årliga sammankomster. Avtalet gäller för evinnerlig tid.

I Landstingssalen hänger kunga- och drottningporträtten på rad. De gamla danska kungligheterna är målade på 1800-talet av en tysk konstnär.

Han använde en dansk motsvarighet till den berömda Bayeux-tapeten när han utformade sina porträtt. Dock brydde konstnären sig inte alltid om att klä sina figurer i tidstypiska dräkter. Danmarks martyrkung Knut den helige, som levde på 1000-talet, är utstyrd i en rustning från 1700-talet.

Text: Tuve Bergman Foto: Göran A Nilsson

 

 

 

 

 

---

Skånskan vill satsa på egen TV-kanal

Studiebesöket vid Skånska Dagbladet i Malmö den 28 november blev för Skånes Journalistseniorer en påminnelse om den komplexitet dagens mediaföretag brottas med.

Redaktionschef Mimmi Karlsson-Bernfalk beskrev den flerfrontskamp för överlevnad man utkämpar för att utveckla företaget och tidningen.
Papperstidningen med upplaga på 27 000 måste behålla sin kvalitet trots att prenumeranterna blir färre.
Webbtidningen måste utvecklas för de läsare som inte bryr sig om papperstidningen.
Till det ska Skånskan starta en tredje verksamhet – en TV-kanal för fördjupning av nyheter och reportage.
Men allt måste göras med minskade resurser då tidningen har tappat tiotals miljoner kronor i presstöd de senaste åren.
– Fast vi har turen att ha en styrelse som verkligen är beredd att satsa på tidningen, säger Mimmi Karlsson-Bernfalk.

Skånska Dagbladet, grundad 1888, är en sjudagars morgontidning med utgivningsort i Malmö.
– Vi förser dagligen ca 94 000 läsare i 17 kommuner i södra Skåne med rykande färska lokalnyheter. Dessutom levererar vi dygnet runt uppdaterade nyheter på Skånskan.se med ca 90 000 unika webbläsare i veckan, säger Mimmi Karlsson-Bernfalk.
Hon ser Skånska Dagbladet som den kompletta tidningen för familjehushållet.
– Förutom lokala nyheter från kommunerna bjuder vi varje dag på inrikes, utrikes, regionala nyheter, sport, kultur, nöje, opinion, debatt, radio och teve samt förströelseläsning.

Företaget ägs av en ekonomisk förening med drygt 400 andelsägare i spridningsområdet.
– Vi är i dag det enda lokalt helägda tidningsföretaget i Sydsverige. Vi står våra läsare nära.
Reportrar täcker dagligen kommunerna Malmö, Lund, Eslöv, Höör, Hörby, Svalöv, Landskrona, Lomma, Burlöv, Staffanstorp, Kävlinge, Trelleborg, Vellinge, Skurup, Svedala, Sjöbo och Ystad.
– Ingen annan skånsk tidning har daglig nyhetsbevakning i så många kommuner, säger Mimmi Karlsson-Bernfalk.

I AB Skånska Dagbladet ingår även systertidningarna Norra Skåne i Hässleholm och Laholms Tidning. Dessutom finns rotationstryck och arktryckeri samt resebyråverksamhet.
Företaget har investerat 40 miljoner kronor i nya renoverade, ljusa och välplanerade lokaler. Utöver att arbeta i de öppna kontorslandskapen kan journalisterna välja att göra intervjuer eller research i mer ostörda rum.

30-talet journalistseniorer deltog i besöket på Skånska Dagbladet. Många imponerades av husets vackra levande växter och blommor på alla våningsplan.

Text: Tuve Bergman Foto: Tore Rystedt

 

 

 

 

---

Julavslutning med utsikt

Närmare 40 personer deltog i Skånes Journalistseniorers julbrunch på restaurang Översten den 19 december. God mat och en fantastisk utsikt över Malmö och Öresund fick de flesta seniorerna på gott humör.

Jan Hjerth, föreningens ordförande, inledde med en tillbakablick över arrangemangen under 2012. Han berättade om ett digert program med bland andra ”spionföreläsning”, en lyckad utflykt till danska nöjesetablissemanget Bakken, ett besök på anrika Hovdala slott, en tvådagars nöjesresa till Göteborg med en oförglömlig helafton med Galenskaparna, en rundvandring i Malmös ärevördiga rådhus och ett studiebesök på Skånska Dagbladets nya tidningshus.

Under nästa år väntar en träff med Åke Pettersson, mångårige programledare för Sveriges Radios ”Vår grundade mening” och ett återbesök av Göteborgs Journalistseniorer i slutet av maj med flera intressanta programpunkter.

Skånes Journalistseniorers arrangemang under 2012 har tangerat maxantal när det gäller deltagandet. Avslutningen på Översten blev inget undantag.

Jan Hjerth stod för frågesporten, som brukar avsluta föreningsåret. Tävlingen blev stenhård. Tre deltagare hade samma poäng – 11 rätt av 15 möjliga. Vinnarna blev Guje Mattisson, Eva Martelius och Christina Gustafson, som alla för sina insatser bjöds på jullunchen. Grattis!

Text: Tuve Bergman Foto: Göran Martelius, Jan Skogström