Malmö stadsarkiv oskadat i gränskrigen

Trots att det legat i en omstridd gränsregion har Malmö stadsarkiv klarat sig oskatt genom århundradena. Arkivet grundades ungefär samtidigt som Malmö blev stad på 1250-talet men har aldrig bränts ner och samlingarna har undgått förskingring.

Det berättade arkivets chef Adam Hidestål när han träffade medlemmar i Skånes Journalistseniorer i en av stadsarkivets lokaler i det gamla tidningshuset på Bergsgatan 20 i Malmö.

– Därför har vi fler bevarade medeltida handlingar i pergament än de flesta andra nordiska städer. Det är bara Ribe och Köpenhamn som har fler.

Arkivchefen Adam Hidestål och Rode Möller i det specialtempererade arkivrummet med hyllmeter efter hyllmeter med handlingar på första våningen i huset där en gång tidningen Arbetet hade redaktion, tryckeri och huvudkontor.

När Malmö på 1540-talet byggde det rådhus som finns kvar än idag fick stadsarkivet sin plats i rådhuskällaren. Här låg det i över 400 år innan det 1961 flyttades till riksbankens gamla hus på Adelgatan. Efter en sejour i hamnen placerades samlingarna på sin nuvarande plats, tidningen Arbetets gamla hus vid Bergsgatan.

– Vi har lyckats behålla det mesta av vårt material här i Malmö, konstaterade Adam Hidestål. I början av 1900-talet lämnades nästan alla handlingar i de svenska stadsarkiven över till landsarkiven. Men Malmö begärde hos Kunglig Maj:t att få behålla sitt arkiv och det lyckades.

I kyrkoböckerna från 1880-talet finns upplysningar om föräldrar som vägrade döpa sina barn eller mödrar som vägrade uppge vem som var far till barnet.

Stadsarkivet omfattar handlingar från verksamheter i hela staden. Här finns kyrkans, sjukhusens och de olika myndigheternas arkiv. Det gäller inte minst polisens rapporter och förhörsprotokoll ända fram till förstatligandet på 1960-talet.

– Det är en guldgruva för många forskare vare sig det gäller släkt- eller historieforskning. Men arkivet har numera en större roll i Malmös kultursatsningar. Vi ska t ex erbjuda alla elever utbildning i arkivpedagogik där de får lära sig hur man kan använda arkivet för forskning.

I uppdraget ingår även att erbjuda studieplatser till elever som har svårt att plugga ostört hemma. Bildarkivet innehåller mellan tre och fyra miljoner bilder – de äldsta från mitten av 1800-talet. I seriearkivet är serierna digitaliserade.

– Och det fina är att vi är öppna för alla som vill komma hit och forska i våra samlingar och att det är gratis, betonade Adam Hidestål.

Arkivet är en del av kulturkvarteren vid Möllevången och ligger nära det som kallades kvarteret Korpen vid Spångatan och Södra Förstadsgatan. Namnet Möllevången kommer från tiden när de öppna ängarna utanför kanalerna hade många vindmöllor. Det blåste alltid härute.

Olle Nordquist visar Eleanor Martinsdotter-Brost en av arkivets rariteter, ett brev på pergament från Erik av Pommern till Malmö stad.

Stadsarkivet har 15 000 hyllmeter med handlingar som berör Malmös historia. En av de som har koll på rariteterna i samlingarna är Olle Nordquist. Han visade journalistseniorerna en av de finaste dyrgriparna – en minnesbok från 1420. Boken är i skinn och har metall för att skydda pärmarna. I minnesboken antecknades händelser i Malmö under året. Anteckningarna är gjorda på latin. Sidorna är av pergament.

– Skrivaren hette Åge Jensen, berättade Olle Nordquist. Lustigt nog skrev han en liten dikt mitt bland anteckningarna om händelser i staden.

Erik av Pommerns brev från första hälften av 1400-talet.

Skriften är vacker och fortfarande fullt läsbar.

En dramatisk händelse i Malmö 1420 var att kyrktornet rasade. I minnesboken berättas det att borgmästaren Anders Mårtensson skadades vid raset.

– Borgmästaren fick ett tragiskt slut. När han senare blev fogde i kung Erik av Pommerns tjänst skickade han på eget bevåg ut ett brev till olika delar av landet och krävde in pengar i kungens namn. När fusket avslöjades dömdes Anders Mårtensson till döden och brändes på bål i Köpenhamn.

Flera pampiga brev från Erik av Pommern till Malmö stad finns med bland arkivets dyrgripar. I de senare samlingarna är det främst kyrkoböckerna som lockar många forskare. På 1880-talet hade Sverige blivit så modernt att föräldrar kunde vägra att döpa sina barn. I en kommentar i en kyrkbok skriver prästen om en familj från Jerusalemsgatan att pappan vägrade döpa sitt nyfödda barn därför att han var ”socialistisk revolutionär”.

I samlingarna finns hela Nils Poppes arkiv och Stadsteaterns personalhandlingar ända från starten på 1940-talet. När Ingmar Bergman skrev kontrakt teatern 1955 undertecknade han med sitt namn och en liten djävul.

Arbetarrörelsens arkiv sköts numera av stadsarkivet.

Tuve Bergman (text) Göran Martelius (foto)

Tjugofem medlemmar i seniorföreningen samlades kring arkivets skatter, bland dem närmast kameran fr v Birgitta Ekvall, Rode Möller, Peter Palmkvist, Per Längby, Eleanor Martinsdotter-Brost, Annika Ågren och Hans Widing.