Kvinnomakt på nåder

Kvinnornas makt och inflytande i historien är väl dolda i såväl samtida skrifter som i nutida läroböcker. Patriarkatet härskade och gör det delvis än i dag. När kvinnor fick makt och kunde utöva den gällde det alltid i speciella situationer. Oftast när maken avlidit och kvinnan som änka blev myndig och fick kontroll över sitt liv.

Utställningen ”Den dolda kvinnomakten” på Skarhults slott lockade ett tjugotal av Skånes Journalistseniorers medlemmar. Skarhult är ett av Sveriges bäst bevarade renässansslott och den som härskade på slottet kunde en gång utöva mycket makt.

– Det började på 1500-talet när Mette Rosencrantz gifte sig med Steen Rosensparre och kom till Skarhult som slottsfru, berättade guiden Carl Månsson. Hon såg till att bygga om det lite tråkiga medeltidsslottet till en renässansbyggnad. Det var på 1560-talet.

Under 1500-talet är det adeln som har makten i Danmark. Som adelsfröknar hade Mette Rosencrantz och hennes systrar hade fått lära sig läsa och skriva.

– När hennes man dör i ett slag med svenskarna är det hon som tar över skötseln av Skarhult. Det är visserligen hennes sexårige son som ärver men han är lite för ung för att ha något inflytande. Mette gifter sig ett par år senare med en av Danmarks rikaste och mäktigaste män, Peder Oxe, som var rikshovmästare. Mette Rosencrantz blir senare Danmarks rikaste kvinna eftersom Peder Oxe testamenterar sina rikedomar till henne.

Kvinnornas inflytande vid de skånska godsen var stort vid den här tiden. Omkring en fjärdedel av godsen styrdes av kvinnor.

Nästa kvinna med makt på Skarhult är Beata von Königsmarck. Nu handlar det om mitten av 1600-talet. Beata köper slottet för pengar och juveler som hennes far, Hans von Königsmarck, tagit som krigsbyte under 30-åriga kriget.

– Beata köper men det är hennes man Pontus De la Gardie som står som ägare till Skarhult, säger Carl Månsson. Och då har De la Gardie ändå skriftligen avsagt sig allt befattning med godset. Beata styrde över Skarhult i 62 år. Hon blev 86 år gammal och överlevde sina barn och alla barnbarn utom ett. När hon dör år 1723 är det hennes tvåårige dotterdotterson Erik Brahe som ärver godset.

Stina Piper heter nästa kvinna i topp på Skarhult. Hon får slottet i morgongåva när hon gifter sig med Erik Brahe 1754. Trots det står hennes man som ägare och när han döms till döden och halshuggs 1754 (Erik Brahe påstods ha deltagit i en sammansvärjning för att göra kungen enväldig) är det hennes son som blir arvtagare till Skarhult.

– Det är lite makabert eftersom sonen fortfarande ligger i sin mammas mage och kommer att göra det några månader framåt.

Stina Piper bodde för det mesta i Stockholm och ägnade sin tid åt hovet och nöjen. I utställningen på Skarhult finns en målning där hon sitter till bords vid den kungliga familjens taffel medan hovfolket står bredvid och ser kungligheterna äta.

Framme i 1800-talet är det plötsligt Carl Johan Bernadotte som köper Skarhult av familjen Brahe.  Det ingick i hans storvulna plan att äga ett gods var tredje mil så att han lätt kunde få natthärbärge när det behövdes.  Efter Carl Johans död 1844 köptes slottet av friherre Jules von Schwerin och den ätten har behållit ägandet sedan dess.

Men det var inte alla kvinnor som fick inflytande i släkten von Schwerin. När Hans Hugold, som var geografiprofessor i Lund, blev kär i Maria Kaunitz, uppasserska vid Järnvägshotellet, sågs det inte med blida ögon av övriga släkten. Hans Hugold höll fast vid sin Maria men när han dog i sviterna av malaria efter en Afrikaresa, kom släkten och hämtade den unge sonen Hans för att ge honom en ståndsmässig uppfostran.

Maria fick bara bo på Skarhult de sista 10 åren av sitt liv – när sonen tagit över godset. Men hon satte djupa spår i kommande släktled. De ärver hennes röda hår!

Under 1900-talet har slottet öppnats för vanligt folk. Det började 1944 när Margareta von Schwerin startade en hushållsskola för utbilda unga flickor till husmödrar. Skolan var i gång ända till 1957. I dag är det Alexandra von Schwerin som är slottsfru på Skarhult. Det är hon som har arbetat fram utställningen om den dolda kvinnomakten.

Text: Tuve Bergman

Foto: Göran Martelius

 

Klicka på en av bilderna för att se dem i större format Bläddra med de små pilarna i höger- och vänsterkant. Stäng med krysset i övre högra hörnet. Starta bildspel genom att klicka på den lilla pilen till vänster om krysset i övre högerhörnet.