Jonas Frykman kåserade om hur man blir skånsk

Skåne är ett landskap med stor invandring men det paradoxala är att det framför allt är svenskar som flyttar hit. Varje år kommer 50.000 människor från övriga Sverige och bosätter sig i i det skånska landskapet. Men hur blir de skåningar eller blir de inte det?
Jonas Frykman, professor emeritus i etnologi, kåserade kring temat ”Konsten att bli skånsk” vid en träff med medlemmar i Skånes journalistseniorer. Temat bygger på en antologi med samma namn som Skånska Akademien gett ut. Själv kom en gång Jonas Frykman från Nässjö för att börja plugga i Lund.
– Skåne är den region i Sverige som sticker ut mest. Dialekten bidrar till det men mest landskapets unika position. I övriga Sverige flyter delarna in i varandra som i en tubkikare men Skåne vänder sig söderut – mot Danmark och mot kontinenten. Skånska konstnärer åker till Danmark och Tyskland för att utvecklas. Skåne är en europeisk utpost, inte en provins i Sverige.
När Skåne väl blev svenskt på 1600-talet gick det fort. Landskapet försvenskades effektivt på knappt 20 år. Lunds universitet grundades för att snabba på assimileringen av det skånska genom att främst utbilda jurister, präster och medicinare.
– Skåne har två sidor, den lantliga och den urbana, konstaterade Jonas Frykman. Båda sidorna har levt tillsammans i ett spänningsförhållande. Skåne är det mest urbaniserade landskapet i Sverige med den största mångfalden och mottagligheten för impulser utifrån. Men här finns också den lantliga delen som en kontrast till det mångkulturella Skåne.
Ludvig Nordström beskrev det lantliga i sin reportagebok Lortsverige från 1930-talet. Han berättade om det landsbygdsproletariat som befolkade den skånska landsbygden med människorna som levde i enkla hus med stampade jordgolv tillsammans med sina djur och med gödselstackarna tätt intill.
– Som inflyttad till Skåne är det lätt att ta till sig de skånska traditionerna även om de från början inte är inhemska. Traditionen att äta gås vid Mårten är egentligen en fransk julsed och äggakaka med fläsk kommer ursprungligen från Tyskland. Spettkakan kommer också söderifrån och ål och sill är nederländska traditioner.
– Även om traditionerna ofta kommer utifrån finns det områden där det är Skåne som har koloniserat världen. Möblerna från Gärsnäs tillhör världens mest modernistiska möbler och gestaltar den svenska moderniteten. De finns överallt. Riksdagen möblerades med Gärsnässtolar och möbler från Gärsnäs finns nu över stora delar av jordklotet.
Den skånska självkänslan utvecklades i slutet av 1800-talet när de nationella strömningarna drog över Europa. Det var då som Dalarna blev sinnebilden för det svenska och Skåne fick sin egen status.

Denna enkät gjordes 2008.

Hur blir man skånsk? De inflyttade författarna i antologin har löst det på olika sätt. Fredrik Ekelund som en gång kom från Uppsala och började på Djupadalsskolan i Malmö mobbades för att han pratade så konstigt. Men eftersom han var duktig i fotboll kunde han prata med fötterna i stället för med munnen. Han blev accepterad, lärde sig inte prata skånska men är förhäxad av skånska dialekter.
Erik Hirschfeldt lever med blandningen av skånska och rikssvenska och behovet av att ibland byta ut ord. ”De där dagliga, språkliga tecknen på min icke-skånskhet. Det som påminner mig om det som jag inte vill bli påmind om, att, ja, skånsk det blir jag nog aldrig eftersom jag inte är född här”.
Jonas Frykman har bott i Skåne i femtio år. Han tycker att det som gör Skåne är den rika kontakten med omvärlden. Det som skapar mångfalden.
Text: Tuve Bergman

Foto: Göran Martelius, Marianne Rosén och Jan Skogström

Klicka på en av bilderna för att se dem i större format. Bläddra med de små pilarna i höger- och vänsterkant. Stäng med krysset i övre högra hörnet. Starta bildspel genom att klicka på den lilla pilen till vänster om krysset i övre högerhörnet.