Ester Blenda Nordström blev en svensk superkändis i början av 1900-talet men glömdes sedan bort i flera decennier. Kanske var det patriarkatet som inte ville veta av en kraftfull, kvinnlig stjärna. Rollerna som Ester Blenda iklädde sig var många och krävande. Hon kunde utan att överdriva kalla sig journalist, författare, krigshjälte, äventyrare och globetrotter. På 1910-talet fräser hon som enda kvinna genom Stockholm på en egen motorcykel. 1918 åker hon till Finland för att stilla hungern bland inbördeskrigets offer. Två år senare rider hon på en mula över Anderna och i mitten av 1920-talet reser hon till Kamtjatka för att studera aktiva vulkaner.

Den 22 augusti 2019 när ett 30-tal av Skånes journalistseniorer gjorde ett studiebesök på Skarhults slott nära Eslöv var det utställningen om Ester Blenda Nordströms liv som var målet.

– Hon tyckte själv att hon hade varit ett förskräckligt men inte ett elakt barn, berättade guiden Emma Larsson. Ester Blenda gjorde så många busstreck att familjen inte klarade av att ha henne hemma. Hon skickades till en farbror som var präst för att lära sig lyda. Farbrodern piskade henne med ris och flickan avskydde honom. Ester Blenda fick sin hämnd genom att samla loppor och lägga i hans säng. Hon beskrev tillfredsställelsen hon upplevde när hon hörde prästen klaga och svära under natten.

I skolan hade Ester Blenda dåligt betyg i uppförande men var duktig i svenska och andra språk. I 20-årsåldern blev hon antagen som volontär vid Stockholms Dagblad och snart känd som en orädd och skicklig skribent. Hon jobbade ett tag på Dagens Nyheter men anställdes senare på Svenska Dagbladet.

– Det var där hon kom på den strålande idén att låtsas vara piga och sedan skriva om tiden bland drängar, pigor och mjölkkor. Hon svarade på en annons och fick jobb på en stor gård i Sörmland. Ester Blenda upptäckte snabbt att arbetet som piga var hårt med långa dagar och usel lön. Hennes arbetskompis på gården tjänade lika mycket på ett år som hon själv tjänade på en månad som journalist.  Hennes artiklar om den tiden blev till en bok, ” En piga bland pigor”. Den gjorde succé och Ester Blenda blev plötsligt en kändis.

– Hon gjorde det som Wallraff gjorde ett halvsekel senare och blev så berömd för att han fick ge namn åt det undersökande reportaget, konstaterade Emma Larsson. Men i Ester Blendas fall föll det i glömska efter ett par decennier.

Ester Blenda hade nu blivit en del av kultureliten i huvudstaden. Hon var aktiv i kvinnornas kamp för rösträtt och lärde känna Elin Wägner och Gustaf Hellström. Senare blev hon bekant även med Albert Engström, Evert Taube och Anders Zorn. Ester Blenda och Evert Taube brukade sjunga och spela tillsammans

Men kändislivet i Stockholm var inget som lockade Ester Blenda. Hon såg sig istället om efter nya miljöer att undersöka. Under en månadslång reportageresa med avsikten att skildra samernas vardagsliv och kultur upptäcker hon att livet i samebyarna och ute på de ödsliga vidderna ger ro för en orolig själ. Hon bestämde sig för att försöka stanna så länge som möjligt och sökte jobb som lärarinna för de finskspråkiga Saarivuomasamerna i Övre Soppero. Hon skulle undervisa samernas barn under flyttningen till sommarvistet i de norska fjällen.

– Problemet var att Ester Blenda inte kunde finska men det var inget som hindrade henne från att söka jobbet.  Hon kände ju ”Kirunakungen” Hjalmar Lundbohm och han var djupt förälskad i henne. Hon bodde hemma hos Lundbohm i ett halvår och lärde sig finska. Han friade till henne med hon avvisade honom vänligt men bestämt. Hemma hos Lundbohm träffade hon även prins Eugen som hon umgicks med i några månader.

Under tiden med samerna dog Ester Blendas pappa och det var ett av skälen till att hon återvände till Stockholm. Hon skrev färdigt boken om samerna som hon kallade ”Kåtornas folk”. Den möttes av goda recensioner och blev en försäljningssuccé. Men politiskt aktiva samer var inte lika förtjusta. De såg Ester Blenda som ännu en turistande författare med främmande blick.

Ester Blendas nästa projekt blev att utbilda sig till bonde men vårvintern 1918 skickades hon till det krigshärjade Finland för att organisera den humanitära hjälp som landet var i skriande behov av. Hon utsågs till nödkommissarie i norra Finland och försökte få svenska myndigheter att skicka mat till svältande finska familjer.

Väl hemma igen skrev hon flickboken ”En rackarunge”. Rackarungen är naturligtvis Ester Blenda själv som barn med samma rackartyg och samma längtan efter ett liv i frihet. Det är tydligt att Astrid Lindgren ett par decennier senare fick idéer till både Pippi Långstrump och Madicken från ”En rackarunge”.  Även den här boken blev en bästsäljare och hon fick nu råd att göra en resa till Sydamerika, inspirerad av Evert Taube, och även senare en USA-resa där hon bl a tog sig fram hängande under järnvägsvagnar.

I mitten av 1920-talet åkte hon med en fransk expedition till Kamtjatka. När hon där fick veta att hennes livs älskade Carin Waern Frisell gift sig med författaren Gustaf Hellström tog hennes liv en tragisk vändning. Hon återvände till Sverige, isolerade sig på en bondgård allt mer beroende av alkohol och hon drabbades av en stroke. När detta hände skilde sig Carin. Hon flyttade in hos Ester Blenda och vårdade henne tills hon dog år 1948, 57 år gammal.

Utställningen på Skarhults slott ger en djup inblick i en fascinerande, kreativ människas liv. Här finns stora delar av Ester Blenda Nordströms liv illustrerat. Till och med hennes Royal Enfield, amerikanska motorcykel från 1910-talet, finns med. Då fanns det bara tre sådana i hela Sverige.

Text: Tuve Bergman
Foto: Anne Henricson, Göran Martelius och Marianne Rosén