Anmälningarna till Allmänhetens pressombudsman – PO – har ökat men antalet fällningar har minskat. Det har blivit lättare att anmäla via internet men journalister är i dag mer välutbildade i pressetik och övertrampen i spalterna är därför färre. Männen är i en klar majoritet bland anmälarna. Är de mer lättkränkta?

Statistiken spelade en viss roll när medlemmar i Skånes Journalistseniorer lyssnade på PO Ola Sigvardson och medieforskaren Torbjörn von Krogh vid en lunchträff den 20 november 2019 på Rådhuskällaren i Malmö.

Torbjörn von Krogh, som skrivit boken om POs 50 år, inledde med att berätta om bakgrunden till det pressetiska system som är verksamt i dag.

– Under 1960-talet tyckte politikerna att pressetiken fungerade dåligt. Pressens Opinionsnämnd – PON – som skulle ta emot anmälningar och fälla eller fria tidningarna fungerade dåligt. Nämnden hann inte med alla ärenden och avgörandena drog ut på tiden.

– Nu tröttnade politikerna och 1967 lämnades det in en motion till riksdagen som gick ut på att staten måste ingripa och reglera pressetiken. Ingvar Carlsson, som då jobbade i statsrådsberedningen, var en av dem som låg bakom förslaget.

Motionen satte fart på tidningsutgivare och journalister. TU tillsatte en utredning som lämnade ett förslag om PO och pressetiken blev en het fråga vid Svenska Journalistförbundets kongress 1968.

– Till slut samlades journalister och tidningsutgivare kring en skärpning av pressetiska reglerna, konstaterade Torbjörn von Krogh. I november 1969 tillkom Allmänhetens pressombudsman. En del såg honom i början som en sheriff men hans uppgift är främst att sortera anmälningarna till PON och föreslå hur nämnden bör besluta.

I början var det jurister och domare som utnämndes till PO. Först ut var Lennart Groll som hade ett förflutet som jurist och domare.

– Han tyckte att PO kunde ingripa utan att någon hade lämnat in en anmälan. I ett fall där Simon Spies naken och glad medverkat i en porrfilm i en grupporgie och sedan visats upp i pressen, ville Groll anmäla. Problemet var bara att Spies inte alls kände sig kränkt. Han tyckte det var kul med uppmärksamheten.

PO har själv fällts i Pressens opinionsnämnd vid ett tillfälle. Då var Hans Gunnar Axberger PO. Han hade en bakgrund som jurist och skrev en artikel om den så kallade La Reine-mannen. Axberger fick avgå.

Nuvarande PO Ola Sigvardsson har haft jobbet i över 10 år. Just nu håller PO på att ombildas. I framtiden blir det istället en medieombudsman – MO – som får ett vidare område att ta sig an när radio och TV kommer in i systemet.

– För PO är det viktigt att skilja mellan allmänintresset och det som är kul att veta, betonade Ola Sigvardsson. Offentliga personer får finna sig i att det granskas hårdare av media. Det gäller både de som bygger vårt samhälle och de som försöker riva ner det – t ex kriminella.

Artister är offentliga personer men här finns det ingen anledning för media att kräva ut något ansvar för samhällets räkning. Därför gäller det att skilja mellan ”samhällsbärare” och ”underhållare”. Ola Sigvardsson berättade om två fall som inträffat under hans tid som PO.

– Expressen avslöjade med namn och bild fyra näthatare. En av dem var Jim Olsson, docent i teoretisk fysik i Göteborg. Han hade levererat över fem tusen hatfulla budskap till olika adresser över nätet. Han anmälde Expressen till PO.

– Fälldes Expressen? Nej, jag anser att den som går ut på en offentlig arena med hatmejl får finna sig i att hens namn publiceras. Jim Olsson gick vidare till PON men fick avslag och gick då vidare till JK som avvisade ärendet med vändande post. Han drev ärendet vidare till domstol med 63 punkter i sin anmälan. Han förlorade i alla punkterna.

I det andra fallet figurerade en mycket känd skådespelare. Mannen hade hamnat på en välkänd nattklubb i Linköping där han så småningom visades in i ett rum som utifrån bevakades av en dörrvakt.

– Artisten sniffade bl a kokain i rummet och filmades då av någon som befann sig i lokalen. Det visade sig att det var ett kriminellt gäng som kallar sig Black Cobra som disponerade rummet. Ett par år senare dyker filmen upp och Expressen visade bilder när artisten sniffar kokain.

– Skådespelaren anmälde till PO och Expressen fälldes. Han är ingen samhällsbärare även om han är en offentlig person. Hans privatliv ska skyddas.

Alla medier som följer POs och PONs regler är frivilligt anslutna. I dag är det ett 50-tal nätföretag som har anslutit sig.

– De tycker kanske att deras trovärdighet ökar om de ansluter sig till regelverket.

PO måste ha den berörda personens tillstånd för att kunna driva ett mål.

– Om jag själva driver ett mål blir jag ju själv part i ärendet och det är inte så lämpligt.

Text: Tuve Bergman
Foto: Göran Martelius och Marianne Rosén

Åke Pettersson har dokumenterat samma föredrag på Svensk Mediehistorisk förenings hemsida här: http://www.mediehistoria.se/okategoriserad/efter-50-ar-pos-sista-turne/