Flickböcker har varit ringaktade genom åren. Mest kanske för att patriarkatet alltid sett ner på det som flickor och kvinnor tycker om att ägna sig åt. Litteraturvetaren Birgitta Theander har närstuderat flickböcker från 1920-talet och framåt. Hon tror att det var flickböckerna som i hög rad inspirerade unga kvinnor att söka sig ut arbetslivet.
Birgitta Theander träffade medlemmar i Skånes Journalistseniorer i samband med en lunch på Rådhuskällaren i Malmö den 14 november 2018. Hon föreläste på temat ”Yrkesdrömmar i flickböcker”. I avhandlingen i litteraturvetenskap med titeln ”Älskad och förnekad: flickböcker i Sverige 1945-65 har hon studerat över 1.000 flickböcker. I en andra bok från 2017 har tidsspannet ökat och yrkesarbetet spelar en ännu större roll. ”Till arbetet! Yrkesdrömmar och arbetsliv i flickboken 1925-65” berör alla flickböcker som gavs ut i Sverige under perioden.
– Jag hade funderat över hur 1900-talets stora samhällsförändringar, inte minst för kvinnorna, avspeglade sig i litteraturen, berättade Birgitta Theander. Vad fick de unga kvinnorna för uppfattning om arbetslivet? Vad fanns det för förebilder och yrken i flickböckerna?
Hon upptäckte snart att flickböckerna från den här tiden inte var någon smal liten nisch. Det var en flod av böcker som erbjöds flickor och unga kvinnor. Bara under ett år på tjugotalet kom det ut 1.600 titlar enbart i Sverige.
– De hade bredd och djup men det förekom inte många mord och fäktningar i dem som var vanligt i pojkböckerna. Det fanns ämnen som krig och kärlek och ibland deckargåtor. Redan på 1920-talet är det en ansenlig andel av huvudpersonerna i böckerna som arbetar. Ibland söker kvinnorna sig ut från hemmen och ibland får flickorna ta över ansvaret när familjefadern faller ifrån.
Bokomslagen berättar inte så mycket om den här delen av berättelsernas innehåll, de lockar istället med antydningar om romantik och kärlek.
Under 1930-talet ökar antalet yrkesarbetande huvudpersoner än mer. Nu är över hälften ute i yrkeslivet.
– Börskraschen och hembiträdeskrisen finns med i berättelserna. När allt färre unga kvinnor ville ta jobb som hembiträden och allt fler mödrar ville ut i arbetslivet kunde kvinnorna börja ställa krav. De kände sig utnyttjade med långa arbetsdagar, dåligt betalt och starkt begränsad frihet. Även i böckerna började flickorna säga ifrån.
I litteraturen är det allt fler av flickorna som tidigt flyttar hemifrån och kontoret blir en viktig arbetsplats. Det är också nu som sexuella trakasserier dyker upp i böckerna.
– I en av romanerna trakasseras den unga Majken av en förman. Hennes äldre kvinnliga arbetskompisar tar hennes parti och tar itu med förmannen som tvingas bort från arbetsplatsen. Men det fanns även andra svåra problem för yrkesarbetande kvinnor, i böckerna såväl som i samhället. De kunde bli avskedade om de gifte sig.
1938 är ett märkesår i flickböckernas värld. Då kommer yrkesromanerna som sätter yrkeslivet i centrum.
– Den amerikanska romanserien om syster Barton är ett exempel på detta. Bokhjälten Ann Barton utbildar sig sjuksköterska i en av böckerna. I nästa tar hon jobb som slumsyster, senare som distriktsköterska och som kulmen på yrkeskarriären startar och driver hon en sjuksköterskeskola.
Yrkesromanernas storhetstid kan sägas infalla mellan 1930-58. År 1948 kom till exempel den första av många svenska romaner med en flygvärdinna som huvudperson. På 1960-talet och framåt skulle böcker om spänning och mysterier komma att dominera medan yrkesskildringarna försvann i mängden. Men så sent som 1963 skrev Kerstin Thorvall ”Flicka i Paris” som berättar om livet för en modetecknerska.
– Flickböckerna berättar om långt fler yrken än man vanligen föreställer sig. Där finns drömmar om att bli flygare, upptäcktsresande och pälsjägare. En bok från 1946 heter ”Fanny och fångstmännen” och handlar om Fannys dröm om att bli pälsjägare.
Birgitta Theander är övertygad om att flickböckerna banade väg för kvinnornas intåg på arbetsmarknaden och inspirerade flickorna att våga satsa på utbildning och karriär.
Text: Tuve Bergman
Foto: Marianne Rosén
Klicka på en av bilderna för att se dem i större format. Bläddra med de små pilarna i höger- och vänsterkant. Stäng med krysset i övre högra hörnet. Starta bildspel genom att klicka på den lilla pilen till vänster om krysset i övre högerhörnet.
- Fr v vår föredragshållare Birgitta Theander, Per Roijer, Kristina Waldén, Carl Johan Evander och Britt-Marie Wihlborg.
- Åke Mattsson.
- Här sitter fr v Lena Hansson Varhegyi, Gudrun Manell, Bertil Falk, Birgitta Fredén och Rode Möller.
- Och vid detta bordet syns fr v Sven-Olof Gunnarsson, nacken på Ingrid Nathéll, Eva Sternäng, Anne Henricson och Ingrid Karlsson.
- Här ses fr v profilerna på Sven-Olof Gunnarsson, Eva Sternäng och Marie-Louise Sjögren och bakom henne symtar Ingrid Nathéll.
- Den här boken handlar om valet mellan fästmannen och arbetet som förskollärare.