Färre fåglar betyder katastrof för skördarna

Normala år kommer ca 100 miljoner fåglar tillbaka till Sverige varje vår men det senaste året var de bara 60 miljoner. De utsätts för många faror under sina långa resor söderut. Klimatförändringarna har gjort t ex Sahara till en farligare plats för alla fåglar som vill vidare till den afrikanska kontinenten. Allt kraftigare sandstormar kräver många fågelliv.

Karin Persson, guide och väderrapportör vid Falsterbo Fågelstation, berättade med entusiasm och stark inlevelse om fåglarnas liv när hon träffade deltagarna i Skånes Journalistseniorers studiebesök bland fåglarna den 10 oktober.

– Om mängden fåglar som kommer till Sverige minskar får vi stora problem. Insekterna ökar och lantbrukarna får svårt att klara sin skördar. En liten fågel som flugsnapparen kan äta 10.000 flygande insekter om dagen. Det visar vilken viktig roll fåglarna spelar för att hålla insektsmängden i schack. Utan dem skulle Sveriges åkrar ätas kala på kort tid.

– Vi jobbar för att skydda fåglarna i alla länder. I Afrika handlar det om att försöka tränga tillbaka öknen och minska användningen av insektsgifter. Vi är alla beroende av att fåglarna får leva vidare. Varje höst flyger det ut 500 miljoner fåglar från Sverige man det är bara 100 miljoner som kommer hem igen. Åtgången på fågelliv är enorm.

Karin Persson gav seniorerna en snabb historisk exposé över livets utveckling sedan universums födelse för nästan 14 miljarder år sedan och om katastroferna som varit nära att utplåna allt liv vid sex tillfällen under jordens historia.

Fåglarna är dinosaurernas ättlingar och har genom årmiljonerna anpassat sig efter sina olika levnadsvillkor.

– Rovfåglarna har t ex extra ögonveck för att de ska kunna jaga sina byten utan att bländas av solen. Hackspetten har en lång tunga för att kunna fånga insekterna inne i trädstammar. När tungan sedan rullas in fungerar den som stötskydd för hjärnan när fågeln hackar sig in trädstammen på jakt efter insekter.

– Det går att se på en fågels näbb om den äter insekter eller fröer. De med klena näbbar äter insekter och med kraftiga näbbar är fröätare. Det krävs en kraftig näbb för att få ut näringen ur en nöt eller ett frö. Sångare är insektsätare och måste därför ge sig av långt söderut när insekterna tar slut på hösten. De med kraftiga näbbar stannar ofta i Europa.

250 fågelarter häckar i Sverige varje år. Förändringarna i miljö och klimat ställer till problem för en del arter. De behöver hjälp med bon och holkar för att kunna lägga sina ägg.

– Hussvalan är på nedgång, berättade Karin Persson. Den har svårt att ta sig igenom Saharas sandstormar.

Hon visade ett märkligt fågelbo som är gjort av kaveldun. Det är byggt av en fågel som är relativt ny i Sverige. Det är en pungmes som har fått sitt namn efter boet som ser ut som en pung med ett runt hål som en ingång överst.

– På våren bygger hanen pungen av kaveldun. Senare kommer honan och om hon godkänner boet bygger hon till ingången överst. Boet fästs på en gren eller kvist och gungar sedan när vinden rör det. I England kallas pungmesen därför pendelmes.

I fåglarnas värld får individerna kämpa för sin överlevnad. När honan lägger sina ägg kommer kalken till skalet från hennes egen kropp. Hon måste äta kalkrik mat för att överleva. Småfåglar har en kroppstemperatur på 42 grader. Honan tappar fjädrarna på magen när hon ska börja ruva. Det gör att äggen effektivt får del av hennes varma kropp.

– Men det gör ingenting om hon lämnar boet lite då och då. När äggen svalnar lite kommer syre lättare in i äggen och det gynnar embryonas utveckling.

Ornitologerna vid Fågelstationen i Falsterbo spelar en viktig roll i arbetet med att skydda fåglarna och hålla koll på vad som händer med fågelbestånden. Från 1 augusti till slutet av november står det alltid två ornitologer ute på udden och räknar fåglar – från gryningen till klockan två på eftermiddagen.

Alla fåglar som fångas i de specialgjorda näten vid fyren i Falsterbo ringmärks för att man ska kunna hålla koll på vad som händer med dem. Fåglar från södra Sverige och delar av Norge flyger via Falsterbo och de undviker att flyga över vatten om de kan. Karin Persson stoppade ner handen i en liten säck som påminner om en bag och hämtade upp en rödhake som hon försiktigt höll i handen medan hon fäste en liten ring runt benet. Därefter släppte hon den fri och den flög snabbt in bland träden.

– Tre fjärdedelar av alla fåglar flyttar söderut på natten. Större fåglar som t.ex starar flyttar i grupp, de mindre fåglarna, även årets ungar, flyttar själva. De orienterar efter stjärnorna men när det är molnigt kopplar de in sin inbyggda magnetkompass och flyger i stället efter den. Fem nätter i rad orkar de flyga. Sedan måste de stanna och äta upp sig under några dagar.

Det går alltså ganska långsamt söderut för vår lilla rödhake som flyger med en hastighet runt 30 kilometer i timmen.

Text: Tuve Bergman

Foto: Marianne Rosén

Klicka på en av bilderna för att se dem i större format. Bläddra med de små pilarna i höger- och vänsterkant. Stäng med krysset i övre högra hörnet. Starta bildspel genom att klicka på den lilla pilen till vänster om krysset i övre högerhörnet.