Missing People är en ung organisation i Sverige. Den startades så sent som 2012 av några personer i Göteborg som började leta efter en anhörig som försvunnit. I dag har organisationen 2.800 betalande medlemmar i Sverige men betydligt fler i skallgångsregistret. Enbart i Skåne finns 4.800  personer registrerade i skallgångsregistret. Verksamheten finansieras helt med medlemsavgifter, gåvor och bidrag från privatpersoner, organisationer och företag.

Det berättade Tommy Alvinsson, ansvarig för Missing Peoples arbete i Skåne när han träffade medlemmar från Skånes Journalistseniorer vid en lunchträff på Rådhuskällaren i Malmö den 14 februari 2018.

Vid samma tillfälle presenterade även Maria Rahm Röda Korsets arbete, Guje Mattisson volontärarbete med invandrarkvinnor i Rosengård och Peter Palmkvist hur man som volontär kan samtala med elever inom Svenska för invandrare (SFI).

– Vi har en jour som är öppen alla dagar dygnet runt, konstaterade Tommy Alvinsson. 2017 fick vi in 650 anmälningar om försvunna men vi kan inte dra igång några sökningar förrän vi har kontrollerat med ytterligare en anhörig samt med polisen om någon verkligen är anmäld försvunnen. Polisen kan t ex ha uppgifter om att det gäller en person med skyddad identitet och då är det inte lämpligt att vi startar en sökning.

Missing People har regler för hur en sökning ska organiseras. Minst tre utbildade personer från organisationen måste delta och alla frivilliga som deltar måste vara över 18 år. Man har tillgång till 16 utbildade hundar som kan hjälpa till i sökandet. Fyra av hundarna kan även söka i vatten. Vid behov kan drönare ingå i arbetet. Under 2017 hittade Missing People 80 procent av de eftersökta personerna levande.

– Vår verksamhet bygger helt på frivilligt arbete av volontärer och vi behöver fler medlemmar och fler som vill hjälpa till att söka.

Maria Rahm från Röda Korset gav en snabb lektion i svenska RKs historia.

– Det är kanske inte så många som känner till att vi var först med att erbjuda folktandvård i Sverige. 1961 började vi med att ge färdtjänst och inledde ett projekt med skolluncher för barn i norra Sverige. I dag handlar vår verksamhet mycket om flyktingar; om traumabehandling för krigsskadade och återförening av splittrade familjer.

I Malmö har Röda Korset 40 olika verksamheter i gång och 400 medlemmar som arbetar med volontärarbete. Det handlar t ex om mötesplatser för människor från hela världen i språkhörnor och i textilgrupper.

– Vi jobbar i sociala projekt för hemlösa och ensamma och med nattöppna caféer, soppkök och uppsökande verksamhet. Tips om ensamma får vi från privatpersoner och biståndshandläggare.

Inom RK Malmö finns en informationsgrupp som behöver volontärer för att gå ut och berätta om organisationens många olika projekt.

Guje Mattisson har i många år jobbat som journalist på tidningen Arbetet men hon har också varit stödperson för invandrartjejer i Rosengård.

– Det började med att jag blev tillfrågad om jag ville göra en tidning som skulle handla om olika projekt för arbetslösa, funktionshindrade och invandrarkvinnor som ABF drev, berättade Guje Mattisson. Men jag blev kvar i många år för att stödja kvinnorna i bl.a svenska.

Ibland kan det handla om saker som vi tycker är så enkla att vi knappt reflekterar över dem. Vårt sätt att hantera klockan kan t.ex ställa till problem för människor från andra kulturer.

– Min grupp brukar träffas en gång veckan. Vi pratar om allt mellan himmel och jord. Det gemensamma för alla tjejerna, som ofta kommer från Syrien och andra länder i Mellanöstern men ibland även från bortre Asien eller Sydamerika, är att de vill förbättra sin svenska.

Peter Palmkvist, aktiv i Skånes Journalistseniorers styrelse, ägnar varje vecka en timme åt att prata med SFI-elever vid Södervärnsskolan i Malmö.

– Det handlar om konversationsstöd till invandrarelever som går på gymnasiet och som känner att de behöver förbättra sin svenska. De flesta eleverna kommer från Syrien och Mellanöstern men det kan variera med hur flyktingströmmarna går.

– Jag försöker ta upp aktuella händelser för att anknyta till vårt samhälle men undviker att prata politik och om det som händer i deras hemländer. Vi har ofta roligt under de här timmarna och det känns som om eleverna kommer närmare varandra under samtalen.

Peter Palmkvist konstaterade att det finns behov av fler volontärer i verksamheten med konversationsstöd.

– Det är ett spännande uppdrag och dessutom finns det undersökningar som visar att 80 procent av de som ägnar sig åt volontärarbete känner att de mår bättre av det.

Text: Tuve Bergman
Foto: Marianne Rosén